Inspirerande sängar

De mest inspirerande bloggarna är de som kan blogga om vad som helst och så blir det ändå spännande och inspirerande. För det är ju så det är: det finns egentligen ingenting som är ointressant i sig själv. Allting beror på hur det görs och vem det är som gör det. Ta till exempel en helt vanlig säng. Om jag skulle få för mig att skriva ett blogginlägg om min säng så skulle det bli pannkaka av det hela – ingen skulle orka läsa det till slut, typ. Men det finns de som kan göra det och som gör att man blir riktigt inspirerad själv när man läser och ser på bilderna. Det är någonting som Frida på Fridabloggar lyckats med. När man läser hennes post om sin säng så… ja då vill man bara gå och lägga sig! Det kanske inte låter så inspirerande, men det är det faktiskt.

Hon berättar också om var hon köpt sin säng (Trademax) så att man vet var man ska leta när det är dags för att köpa en ny säng. Kanske inte så att jag kommer att köpa exakt samma när det är dags, men någonting liknande blir det definitivt. Och det är heller inte bara till sömn som Frida inspirerar utan även till att just börja fundera på att skaffa sig en riktigt, riktigt bra säng. En säng som känns tillräckligt inspirerande för att man ska våga blogga om den och inte bara sova i den. Det kommer nog hända rätt så snart.

Låttexter

Som ni vet vid det här laget så gillar jag poesi. För mig är poesi ett begrepp för vackra texter, och det behöver inte nödvändigtvis vara en dikt. Även en låttext kan vara poesi i mina öron, och det finns framförallt en svensk artist vars texter jag tycker är otroligt vackra.

Jag pratar om Håkan Hellström – en artist som man antingen älskar eller hatar känns det som. Jag kan inte säga att jag direkt älskar honom, men jag tycker väldigt mycket om flera av hans låtar och då framförallt texterna. Han har en förmåga att sätta ord på känslor utan att det varken blir för smörigt eller för tillgjort.

En av mina favorittexter är låten ”Gårdakvarnar och skit”. Här kommer några rader från den texten.

Livet förändras vart jag än går
och det kommer kanske
inte alltid vara vi två
Bara så länge det finns stjärnor över oss
och bara så länge våra hjärtan
klarar av att slå

Denna pojken har aldrig riktigt
sett någon i ögonen
och jag förstår om du skulle
träffa någon bättre sen
Men månen är död när jag tänker på det
och himlen är gjord av sten

Så många broar jag bränt,
ingen tog mig riktigt över, nej
men jag går inte isär
när jag går med dig

Jag är också väldigt förtjust i några rader ur låten ”Man måste dö några gånger innan man kan leva”. Dessa rader sätter verkligen ord på livet och verkligheten. För det är ju precis så här det är.

Man måste genom skam
man måste genom drömmar
man måste dö några gånger
innan man kan leva